Min anteckningsstil vid senaste intervjun

Bild

20111124-143213.jpg

Haha, nu avslöjar jag min anteckningsstil. Se det som ett avskräckande exempel på vad man inte bör komma hem med. Å andra sidan minns jag mina och Mangs samtal om chengyu’s och Kon-Fu-Tze väldigt väl när jag går igenom materialet. Nästa intervju kommer att behandlas annorlunda, for sure!

Härlig kinesisk familj

Nu har jag varit hemma hos Mang och hans familj där även vännen Feng befann sig, där jag förutom samtal om guanxi och Kon-fu-Tze (vilket jag nu lärt mig uttala på mandarin) och hierarkier och mycket annat, blev inbjuden att äta middag med dem och fick då prova på manet och geleiga svampar vilket var förvånansvärt gott (skulle utan att tveka äta det igen). Jag brukar inte huka mig från att prova nya saker att äta, jag gillar att testa nya smaker och konsistenser, sydfranska grodlår är en favorit hittills.

Mycket gott och många skratt med en härlig familj. Ostrukturerade intervjuer på hög nivå med många språkliga oklarheter. Mangs fru hade fullt upp med att dubbeltolka och förklara för oss alla vad vi egentligen menade.

Det blev inte särdeles mycket samtal om guanxi i affärssammanhang men däremot hur de förhåller sig till fenomenet i vardagssammanhang som jag uppfattar som minst lika viktigt. Jag ser fram emot nästa gång vi ses!

Första mötet med min informant Mang*

Idag ska jag iväg för att träffa min kinesiska informant Mang för första gången. Det känns spännande och roligt. Jag har många frågor att ställa och ser fram emot när vi kan träffas under några timmar för att prata om Kina, Kon-fu-tse, kinesisk filosofi och stridskonst (som förvisso är en slags filosofi), affärskultur, manligt och kvinnligt ledarskap, mat samt konsten att njuta av livet.

Ok, måste göra mig beredd. Återkommer.

*Mang är ett av mig, påhittat namn. Jag behåller det tills jag vet vad min informant har för åsikt om att synas med eget namn.

Idiom och Claude Lévi-Strauss och dagens bok

Jag läser för närvarande Christer Lindbergs bok, Samhället som tanke – Claude Lévi-Strauss och den franska strukturalismen. Jag börjar fundera på hur en chengyu (essensen ur ett ordspråk eller berättelse, se tidigare inlägg postad 10/11) är konstruerad utifrån en strukturalistisk analys. Den nu döda (inga eufemismer här inte) antropologen Lévi-Strauss menade att man kan utläsa mönster och strukturer utifrån motsatspar i alla språk samt i alla olika kulturer. Pratar man om ljust så måste även mörkt existera; finns mjukt så finns även hårt; släkt-icke släkt; jag-du; natt-dag och så vidare. Man kan på så vis utläsa det som inte sägs i, exempelvis en berättelse.

Jag tar den tidigare nämnda chengyu’n som exempel:

”Chengyu’n (枯 鱼 之 肆) betyder ordagrant ”torkad fisk på marknaden”. Berättelsen bakom detta idiom är: ”att det en gång var en man som hittat en nästan död fisk vid sidan av vägen. Fisken bad honom om lite vatten för att rädda hans liv. Mannen svarade att han var på väg att resa till Yangzi River och lovade att ta med lite vatten tillbaka till honom. Fisken sade: ”När du kommer tillbaka, kommer jag redan vara en torkad fisk på marknaden”. Och sedan den dagen (påstås det) säger kineser, att när något har nått den torkade fiskmarknaden är det en situation där all hjälp kommer för sent.”

Om jag tolkar Lévi-Strauss binära motsatspar/oppositioner rätt talar denna berättelse dessutom om för oss:

-mannen är ute och går, alltså stannar kvinnan/kvinnor hemma
-Yangtsi River finns, alltså finns även en annan flod
-torkad fiskmarknad finns, alltså finns en färsk fiskmarknad
-inte om att komma för sent utan om att det är viktigt att komma i tid

Eller? Vad finns mer att upptäcka i denna chengyu? Vad ska jag använda informationen till förutom att ”avslöja” historiska osäkra fakta utifrån ett motsatsspråk? Att det fanns kvinnor, andra floder, färsk fisk och att det är bra att komma i tid?

Dagens bok

Aaahhh, nu har jag fått tag i boken Gifts Favors & Banquets – The Art of Social Relationships in China (1994), skriven av antropologen Mayfair Mei-hui Yang. Vilka skatter man kan hitta på Universitetsbiblioteket!

Hon beskriver bland mycket annat vad begreppen guanxi, yiqi, ganqing och renqing har för betydelse för kineser, både i vardagslivet och i affärsvärlden.

Förklaring följer efter helgen.

Vad tycker du?

Jag uppehåller mig vid boken Att göra affärer i dagens Kina i ännu ett inlägg.

Slutsats 1 (av en av författarna): Förtroende är väldigt viktigt i Sverige och har säkert med det hårda klimatet att göra.

Slutsats 2 (samma författare): Planering är viktigt i Sverige och klimatet kan spela en roll i detta.

Ja, vad säger du om dessa slutsatser? Har han hämtat inspiration från kulturekologiskerna, Marvin Harris och kulturmaterialismen eller Marxs materialistiska teorier? Jag är nyfiken på att lyssna.

Att göra affärer i dagens Kina…

… heter en bok som jag läst några kapitel ur. På baksidan beskrivs den som efterlängtad eftersom den handlar om ”konsten att göra framgångsrika affärer i Kina”. I sista kapitlet ger redaktören Tony Fang fjorton råd vid förhandling och affärer med Kina. Den här boken är bara en av många som finns att köpa inom affärsvärlden som hanterar den mer vardagliga problematiken när man möter människor från andra delar av världen.

De konsulter som arbetar som Interculturalists har just denna approach, hur man ska agera på vardagsbasis i främmande länder (den amerikanska fredskåren efterlängtade en sådan kunskap och ska kanske ses som de som grundlade interculturalist-branschen), och som jag tolkar det, framförallt, hur man ska undvika så kallade kulturkrockar. (Jag tycker ordet kulturkrock är lite kul, jag ser framför mig hur det kraschar och det säger pang när människor från olika grupper missförstår varandra).

Här är i alla fall Fangs fjorton råd som jag kortat ner men anser att jag behållit deras andemening. Vad jag vill säga är att jag vill sätta ordet ”Varför?” efter de flesta av dessa råd. Det är där mitt intresse och min nyfikenhet ligger. Och det är väl någonstans det som min uppsats går ut på, att förklara dessa varför inom ramen för den antropologiska disciplinen.

1. Skicka rätt team till KIna

2. Ha kunskap om kinesisk politik eftersom de har stort inflytande på affärsklimatet. De vill också visa att du har stort eget stöd från den egna regeringen.

3. Identifiera de verkliga kinesiska förhandlarna

4. Tänk mer i sociala än juridiska termer. Kinerser litar mer på människor och personkemi än på skriftlia kontrakt.

5. De som lyckas bäst i Kina är de företag med egna kontor och inhemsk personal i Kina. Utbilda personalen.

6. Behåll samma team. I Kina gör man affärer med personer och inte företag, guanxi.

7. Lägg på en viss marginal på priset för prutmånens skull, då behöver inte den kinesiske förhandlaren förlora ansiktet inför sina överordnade.

8. Hjälp din kinesiske motpart eftersom de är rädda att göra misstag

9. Bjud in kineser till förhandlingar utomlands. Dyrt i Kina och ger kineser en inblick i svensk kultur och affärsklimat.

10. Använd siffran 8 och inte siffran 4 i produkter. 8 låter likt ordet rik på kinesiska och 4 låter som död. Ericsson använder siffran 8 till sina mobilserier och inte 4.

11. Ha tålamot. ”Ju mer bråttom man har, desto sämre resultat”.

12 Tro inte helt på ansiktsmyten. En skicklig förhandlare känner till de kinesiska särdragen och är sig själv.

13. Betrakta Kina som Kinas Förenta Stater. Stora etniska, språkliga och regionala skillnader. Strategier som fungerar bra i södra Kina funkar kanske alls i norra.

14. Inse att Kina är allas Kina.

Källa: Att göra affärer i dagens Kina. Tony Fang, red. 2005.