Uppsatsskrivande i exil

Bild

20111228-110347.jpg

Jag har nu placerat mig och min hund i ett litet torp i skogen för att få ro att skriva. Det enda värdsliga jag behöver ansvara för här är att äta och elda i kaminerna, till skillnad från hemma där husrenovering, barn och miljoner andra saker kallar på uppmärksamhet. Tack vare att jag har så kloka och förstående barn och pappor kan jag göra det här. Nu till böckerna!

Bra mjukvara till uppsatser

Jag använder Scrivener för mitt uppsatsarbete (tack Max Liljefors för tipset). I det programmet kan man dela upp texten i avsnitt, till skillnad från exempelvis Word där all text blir som ett enda och mycket långt dokument. Scrivener gör att jag lätt kan navigera bland rubriker och avsnitt. Billigt är det också. Rekommenderas!

För att hålla reda på mina källor använder jag Endnote (tack Johan Toresson för ditt ”tjat” om detta lilla men viktiga program). Online letar den upp den bok eller annan källa jag behöver och fixar ISBN, utgivare, år och allt annat som krävs för en korrekt källförteckning.

Här kommer en länk om du vill ha en snabblektion hur de två programmen fungerar ihop:

http://www.youtube.com/watch?v=7BJRsKEwk5o

Karriären då?

Det handlar om mitt framtida yrke eller mina fortsatta studier. Jag besökte universitetets studievägledare igår och fick frågan om vad jag helst skulle vilja arbeta som eller med efter mina studier. Bra fråga som krävde ett svar, och här är det:

Min intention är att arbeta som Kulturchef eller CCO (Chief Culture Officer) på ett multinationellt företag där mina kompetenser som producent inom kulturbranschen, regionchef inom handelsbranschen, olika yrkesroller inom TV och mediebranschen samt min akademiska examen i antropologi kvalificerar mig för. Mina kunskaper i organisationsteori är också en betydelsefull del i organisationsantropologens kunskapsområde.

Läs gärna om Grant McCracken (se länk nedan), utbildad antropolog vid Chicagos universitet som arbetar som CCO i USA. Kontakta mig gärna när ditt företag är redo att ta steget att anställa en Chief Culture Officer.

http://chiefcultureofficer.ning.com/

Smärta och internet

Igår var jag på möte med två av mina andra kursare där vi presenterade våra uppsatser för varandra. Andras perspektiv på sitt eget arbete är så viktigt och välbehövligt när man läser stora mängder text och ska prestera en låååång akademisk text. Vilken del av problemet/fenomenet/skildringen ska jag koka ner till en förståelig text? Vilka teorier ska jag spegla min uppsats, som handlar om guanxi (relationer) mot? Gåvor/mutor och reciprocitet? Informalitet/byråkrati? Det kulturella/sociala kapitalet (enligt Bourdieu)? Något annat jag inte uppfattat? Ska jag beskriva guanxi utifrån alla dessa teoretiska perspektiv? Samtidigt måste jag skala ner arbetet till vad tiden tillåter, det är ju ingen doktorsavhandling jag ska skriva där jag har flera år på mig. På tisdag ska jag träffa min handledare och då förväntar jag mig att bli en klok människa som därefter kan ta beslut så att skrivandet kommer igång ordentligt.

Det var i vilket fall väldigt intressant att lyssna på de andras arbeten, där en av uppsatserna handlar om smärta och den andra om hur man genomför fältarbete på internet där människor skapar ytterligare identiteter av sig själva.

Smärta är något vi tar som givet, vi befinner oss ofta i smärtsamma situationer, både mentalt och fysiskt, men sällan (eller snarare aldrig) ställer vi oss frågan vad smärta innebär. Vad är smärta för mig? Varför planerar vi in smärta i våra liv i form av tatueringar, fysisk träning på gym eller ägnar fyrtio veckor åt att vänta på att föda barn med vetskap om att det innebär smärta? Vad ligger bakom planerad smärta? Intressanta frågeställningar som jag ser fram emot att få svar på.

Internet som är ett relativt nytt rum i människors liv kan innebära att man är en person i ”verkligheten” och en annan på internet, som en slags avatar som man kan forma helt efter egna behov och fantasi. Varför finns behovet att vara en annan? Det här handlar om den valda personligheten, identiteten och ger utrymme för ytterligare ett ställe där man kan vara någon annan än den uppenbara personen som man ser till vardags. Vad är drivkraften bakom en sådan önskan? Och vilken metod kan antropologen använda för att komma nära informanterna på internet? Metodfrågan är här en avgörande fråga, hur undersöker man någon på internet som kanske inte finns i det verkliga livet, men som ju ändå gör det eftersom ”internetpersonen” är skapat av en fysisk person?

Superintressanta uppsatser som vi får veta mer om den trettonde januari 2012. I’ll keep you posted.

Iväg till möte och beundran av en bibliotekarie

Iväg till möte med mina kursare på universitetet. Det ska bli intressant att höra om deras uppsatser, vilka problem eller icke-problem de stött på, hur de teoretiserar kring sina arbeten och så vidare.

Själv har jag varit på Asienbiblioteket på universitetet och lånat några bra böcker om guanxi och business. Där arbetar en väldigt bra bibliotekarie som förutom att hon tog tjugo minuter och guidade mig genom deras titlar, även köpte in lite litteratur som jag tyckte saknades. Bara så där, på studs, beställde hon fem böcker på AdLibris som jag behöver. Hon mailar mig när de kommit in (typ en vecka). Vilken servicekvinna!