Idiom och Claude Lévi-Strauss och dagens bok

Jag läser för närvarande Christer Lindbergs bok, Samhället som tanke – Claude Lévi-Strauss och den franska strukturalismen. Jag börjar fundera på hur en chengyu (essensen ur ett ordspråk eller berättelse, se tidigare inlägg postad 10/11) är konstruerad utifrån en strukturalistisk analys. Den nu döda (inga eufemismer här inte) antropologen Lévi-Strauss menade att man kan utläsa mönster och strukturer utifrån motsatspar i alla språk samt i alla olika kulturer. Pratar man om ljust så måste även mörkt existera; finns mjukt så finns även hårt; släkt-icke släkt; jag-du; natt-dag och så vidare. Man kan på så vis utläsa det som inte sägs i, exempelvis en berättelse.

Jag tar den tidigare nämnda chengyu’n som exempel:

”Chengyu’n (枯 鱼 之 肆) betyder ordagrant ”torkad fisk på marknaden”. Berättelsen bakom detta idiom är: ”att det en gång var en man som hittat en nästan död fisk vid sidan av vägen. Fisken bad honom om lite vatten för att rädda hans liv. Mannen svarade att han var på väg att resa till Yangzi River och lovade att ta med lite vatten tillbaka till honom. Fisken sade: ”När du kommer tillbaka, kommer jag redan vara en torkad fisk på marknaden”. Och sedan den dagen (påstås det) säger kineser, att när något har nått den torkade fiskmarknaden är det en situation där all hjälp kommer för sent.”

Om jag tolkar Lévi-Strauss binära motsatspar/oppositioner rätt talar denna berättelse dessutom om för oss:

-mannen är ute och går, alltså stannar kvinnan/kvinnor hemma
-Yangtsi River finns, alltså finns även en annan flod
-torkad fiskmarknad finns, alltså finns en färsk fiskmarknad
-inte om att komma för sent utan om att det är viktigt att komma i tid

Eller? Vad finns mer att upptäcka i denna chengyu? Vad ska jag använda informationen till förutom att ”avslöja” historiska osäkra fakta utifrån ett motsatsspråk? Att det fanns kvinnor, andra floder, färsk fisk och att det är bra att komma i tid?

Annonser